Första dagen på "förändringsveckan" och jag har tänkt igenom vad det är jag vill få ut av den. Jag har också ägnat lite tid åt vad jag är nöjd och missnöjd med och det är ju trevligt att den "nöjda-listan" är längre än den "missnöjda-listan".. Men det visste jag ju i och för sig redan innan. Jag har egentligen inte särskilt mycket att klaga på, jag är helt okej. Fast det finns ju alltid skavanker att ta i tu med, och de jag har skrivit upp här är faktiskt väldigt viktiga, de avgör om jag mår bra eller inte.

Vad är jag nöjd med i mitt liv nu?
- jag har underbara vänner
- jag har oftast en stark personlighet
- jag är inte rädd för att skratta högt och visa vad jag känner
- jag har bra betyg
- jag har gjort upp ett träningschema
- jag har börjat bry mig om min hälsa
- jag har blivit mycket bättre på att ta för mig och visa vem jag är

Vad är jag missnöjd med i mitt liv nu?
- jag är omitiverad
- jag tar aldrig tag i saker som jag vet att jag måste göra förr eller senare
- jag äter i vågor, ena dagen supernyttigt och nästa onyttigt
- jag håller inte mina avtal med mig själv

Vad vill jag få ut av denna veckan?
Jag vill bli starkare i mig själv och lära mig hur jag mår som bäst, hur jag ska äta för att kunna prestera så bra som möjligt och vilken inställning som gör det lättast att klara av motgångar. Jag ska också försöka sluta skjuta upp saker och i stället ta mig i kragen och göra det jag är tvungen att göra. Något jag också måste försöka ta reda på är  vad det är som får mig motiverad, det kan jag ju sedan använda i alla möjliga sammanhang.

Nu är det den sjuttonde december och inte långt kvar till jul. Jag har slagit in paket idag, visserligen bara ett, but still. Jag kör på den gamla hederliga stilen, brunt omslagspapper "gammaldags" snöre och lack-klutt. Det luktar ju så gott! Bara två dagar kvar i skolan, en städ-och filmdag och en avslutningsdag. Sedan är det looov! Det är otroligt efterlängtat.

Jag har slutat handbollen, det gick bra. Jag saknar det, men det är bättre såhär än som det var innan. Jag kanske inte träning tillräckligt mycket nu, men jag försäker göra det minst tre gånger i veckan, och det har funkat än så länge. På lovet ska jag träna skitmycket, eller det är min plan i alla fall. Antingen så håller den eller så gör den inte det. Whatever.

Jag ska sluta äta ko! Jippie! Saken är den att jag gärna vill bli vegetarian men det går inte mina föräldrar med på, så då har vi gjort en kompromiss. De dagar i veckan, alltså en eller två, vi äter ko här hemma ska jag få laga egen vego-mat. Jag är överlycklig! Det är verkligen en seger. Jag vinner massor nu för tiden, jag är bra.

Take care.

IDAG gäller det

Jag har spelat min sista handbollsmatch, tränat min sista handbollsträning, varit på min sista handbollscup. Jag vet inte om jag gör rätt eller om jag kommer att förstöra allt idag. Jag har ingen aning om vad som väntar och ingen aning om hur jag vill att det ska bli. Idag ska jag gå till träningen iklädd vanliga kläder, med matchtröjan och träningsmattan i handen. Jag är rädd, livrädd. Men samtidigt otroligt förväntansfull. Inte över idag men inför alla kommande dagar. Jag ska leva utan handbollen och jag ska göra det SÅ JÄVLA BRA! Jag ska bli en vinnare. För ingen kan stoppa mig.

Min motivation och drivkraft har verkligen varit som bortblåst de sensta veckorna. Jag har levt utan att bry mig. Bara andats och funnits till i stort sett. Jag har varit likgiltig till det mesta, inte brytt mig om varken med- eller motgångar. Detta måste få ett slut, för jag vill inte vara den personen. Det är inte den tjejen jag är, för jag är hon som bryr sig och hon som har massa energi till allt möjligt. Jag har i alla fall varit henne, och det är den personen jag vill fortsätta att vara. Det är dags att jag tar tar i mitt liv nu, jag kan inte skjuta upp allting och skita i vad som händer. Jag MÅSTE välja gymnasium, jag MÅSTE bli klokare på vad jag vill att min framtid ska innebära, så det är lika bra att börja fundera och göra allt så bra som möjligt. Om jag skiter i det är det ju bara jag som får ta smällen, jag drabbas av min egen likgiltighet och det är inte så jag vill att det ska bli.

Jag ska sluta att sitta vid datorn och tänka att med tiden kommer alla mina bekymmer lösa sig själva, för det gör de inte. Jag ska sluta att göra saker som inte spelar någon roll och i stället ägna mig åt viktiga saker. Jag ska bli aktiv, och med det menar jag inte fysiskt eller någonting med bloggandet. Jag menar att jag ska ta tag i mig själv, ruska om mig och börja vara mig själv. För det är hon jag trivs bäst med, och hon jag ska vara. Och ni som inte gillar henne kan bara dra! Jag behöver inte folk som inte tror på mig.